Råd & Rön2008-12-03
Vintrarna har blivit varmare, men det kommer fortfarande massor av snö. Hur kan den skottas bort, utan att ryggen eller ekonomin knäcks? Råd & Rön har pratat med en erfaren snöskottare och granskat vilka hjälpmedel som underlättar.
Så här års ligger snön i djupa drivor i Grövelsjön. Den stora familjegården är Thomas Carlsson bor kräver en hel del snöskottning.
Det gäller att få undan snön ordentligt redan från början så man får en bra start på vintern. Inte bara skotta gångar, berättar han. – Men första decimetern snö får ligga kvar som en botten, som släden eller skyffeln kan glida på.
Runt själva boningshuset använder han en stor snösläde för grovjobbet. – Jättebra för att få bort snömängderna. Sen snyggas kanterna till med snöspade.
Och till de större ytorna kring gården tar han snöslungan till hjälp.
Några tips? – Trampa inte ner snön, då fastnar släden. Och håll rent utanför ytterdörren eller grinden. Skotta hellre lite och ofta än mycket och sällan, då blir det inte så belastande. Välj en spade av lite bättre kvalitet. Den billigaste plastspaden är ingen bra kombination ihop med kyla.
– Och avsätt tid för snöskottningen. Det är hemskt lätt att skada sig. Med blötsnö får man vara extra försiktig, den är enormt tung. Klä dig lagom varmt, få in en rytm och ta det lugnt.
Rätt don till rätt person – hur stora ytor och mängder som ska skottas avgör. Men män i fyrtioårsåldern och uppåt bör se upp.
Nysnö på trappan är ju lätt att borsta bort. Men sedan?
Med snöslädar eller snörakor skjuter du snön framför dig och slipper lyfta.
Använder du skyffel eller spade, välj en lite lättare modell. Och gärna en liten, så frestas du inte att ta för mycket.
Den som hellre låter snöslungan göra jobbet värnar miljön med en eldriven variant, alternativt en med typgodkänd förbränningsmotor. – Generellt har dock alla modeller blivit miljövänligare på senare år, berättar Stefan Frisk vid SMP, Svensk Maskinprovning AB i Umeå.
Eldrivna slungor passar till mindre snömängder och ytor, som garageuppfarter i villaområden. Sladden utgör begränsningen.
På landsbygden behövs i allmänhet en större typ av slunga så att du slipper kasta snön flera gånger. Tvåstegsslungor kastar längre än enstegsslungan och har kraftigare motorer. Välj mellan olika inmatningsbredder, ju bredare, desto kraftigare motor.
Framdrivningen skiljer sig också åt. Enstegsslungan arbetar sig fram med hjälp av rotorn samtidigt som du måste skjuta på, tvåstegsslungan har hjul- eller banddrift med växlar både framåt och bakåt.
Fyrhjulingar och åkgräsklippare fungerar också med snöslunga eller snöblad. – Om snön packar igen inmatning eller utlopp är man lätt där med foten eller handen och försöker få bort snöklumparna. Här kan man skada sig allvarligt. Då är det bättre att försöka få bort snön med en renspinne, vilket inte heller är helt ofarligt, varnar Stefan Frisk.
Han ger också rådet att se till att rikta utblåset åt rätt håll. – Det är många människor, vindrutor och bilar som fått stensprut av snöslungor på sig. Om underlaget inte är hårt och fast, ställ upp slungan lite från backen. Tre centimeter brukar räcka. Då lämnar den lite snö kvar och tar inte med sig grus och småstenar.
Svensk instruktionsbok bör medfölja vid köpet. Och slungan ska vara CE-märkt.
Oftast är det män i fyrtioårsåldern och uppåt som drabbas av ryggskott i samband med snöskottning.
Under vintersäsongen får Hanna Brus, legitimerad kiropraktor vid Dalarnas kiropraktorklinik, minst fyra–fem sådana patienter i veckan. Att skottning är en utlösande faktor tycker hon inte alls är konstigt. – Det är en ovan rörelse i kombination med tung belastning. Ofta kan man ha predisponerande skador sedan tidigare. Och ofta tar man i för mycket för att man vill få det klart.
Så hur skottar jag rätt? – Att värma upp innan tror jag inte folk hinner i praktiken. Däremot är det bra att träna förebyggande. Det är lyft- och vridmomentet som skadar. – Med snöslädar där du skjuter snön framför dig undviker du dem. Använder du skyffel eller spade, tänk på att böja knäna och hålla händerna så långt ner som möjligt. Ha inte bråttom och ta inte för mycket på spaden. Och flytta fötterna – åt vänster om du är högerhänt, annars tvärtom – innan du vickar av snön.
Fysiskt krävande arbeten som snöskottning innebär en ökad belastning på hjärtat vilket i sin tur ger en ökad risk för hjärtproblem, berättar Lars Ekström, områdeschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. – Är du hjärtsjuk, prata med din doktor, råder han. Undvik också snöskottning om du har feber, lider av benskörhet eller en allvarligare ryggskada. Liksom om du är nyopererad. Gravida kan ha lättare att sträcka sig, eftersom de är mer rörliga i bäckenpartiet.
Text: Maria Backman
Råd & Rön nummer 1/09
Råd & Rön
Box 6086
102 32 Stockholm
Tel: 08-674 43 10
2008-12-01
Många är de som drabbas av ryggsmärtor i hanterandet av den tunga snön. Vi kollar med en legitimerad kiropraktor, Hanna Brus, vad man bör tänka på.
Varför kan man få ont i ryggen av att skotta?
– Det är en ovan rörelse i kombination med tunga lyft. Tidigare skador kan också vara en bidragande orsak. En pågående förkylning kan belasta immunförsvaret och göra kroppen lite mer utsatt. En annan faktor är brist på tid, skottningen sker oftast inte i omgångar utan allt på en gång. Dessa faktorer samverkar till att patienten kan få ont i ryggen, säger Hanna.
Vad är det som gör ont?
– Ordet ryggskott brukar användas för värk i ryggen, framförallt nedre delen av ryggen, med plötslig eller smygande debut. En reflexmässig sammandragning av ryggmuskulaturen sker, oftast i samband med någon rörelse eller vid lyft. Detta är en slags skyddsåtgärd från kroppen för att skydda och hålla ryggen stilla. Muskeln fortsätter att arbeta i ett krampliknande tillstånd, blodtillförseln minskar vilket skapar ett smärttillstånd.
Hur skottar man på bästa sätt för att inte överbelasta ryggen?
– Det är oftast lyft- och vridmomentet som är skadande. Snöslädar är ett sätt att undvika detta, då snön skjuts framför dig. Använder du skyffel eller spade, välj en lättare modell. Tänk på att böja på knäna samt att hålla händerna så långt ner på skaftet som möjligt. Se till att du har gott om tid och ta inte för mycket åt gången, blötsnö är tungt. Använder du en spade med mindre blad kan du helt enkelt inte lyfta för mycket snö åt gången. Sist men inte minst: flytta fötterna när du slänger av snön för att undvika vridmomentet. Och vicka av snön istället för att kasta av den, tipsar Hanna
Vad gör man om man ändå skadar ryggen vid skottning?
– I det akuta stadiet skall det smärtande området kylas. Ta ärtpaketet ur frysen, lägg den i en handduk på det irriterade området i ca 5 minuter och upprepa 2-3 ggr. Detta kan minimera eventuell svullnad. Undvik värme!! Avlasta ländryggen. Försök att undvika att sitta eller stå, bättre att ligga och gå. Ligg på rygg med kuddar under knävecken så att nedre delen av ryggen kommer ned mot underlaget. Och innan du är helt återställd -undvik att skotta, vrida ryggen eller lyfta tungt. Sök vård vid svår smärta och/eller neurologiska symtom såsom domningar eller utstrålande smärta. Är du osäker, ring och fråga, säger Hanna
Finns det något man kan göra i förebyggande syfte?
– God funktion skapar goda förutsättningar, säger Hanna och menar att en kropp i trim förstås är bättre lämpad. Balansträning är en all-roundträning som låter kroppen själv hitta där den är svag. Pilatesboll, balansplatta eller balans på ett ben etc. är utmärkt träning. 2-3 minuter 3-5 ggr/ veckan. Att träna bäckenstabilitet är bra för ryggen, gå på core-pass eller träna hemma genom att växelvis svanka/skjuta rygg, sittande eller ståendes på alla fyra. Dessa övningar är enklare att göra än sit-ups men lika effektiva. Kom ihåg! All rörelse är bra, det behöver inte vara på gym. Dansa, jaga barnen eller partnern, promenera eller baka, tipsar Hanna.
Om jag har problem med ryggen, vart kan jag vända mig och vad görs?
– Om du har besvär i rörelseapparaten sök legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. De som är specialiserade på just rörelseapparaten är kiropraktorer, naprapater och sjukgymnaster, tipsar Hanna. Initialt avgörs det om det kan vara ett allvarligare tillstånd som bör utredas vidare av exempelvis ortoped eller annan specialist. Var beredd på att svara på många frågor om dig själv och ditt liv då vi som är verksamma i detta söker bidragande faktorer eller bakomliggande sjukdom. Därefter söker jag efter så kallade biomekaniska dysfunktioner vilket betyder ungefär ”fel i maskineriet”. Detta skulle kunna vara obalans u muskulatur, skador, plattfot, rörelseinskränkningar i leder mm
Det kan vara mycket lugnande för patienter att få en möjlig förklaring till sina smärtor samt en ordentlig undersökning. En behandlingsplan utformas innehållande bland annat ortopedisk manuell terapi, sjukgymnastik/träningsprogram, ergonomi, kostråd etc.
– Behandlingen är mångfasetterad beroende på den troliga orsaken till patientens problem är samverkande orsaker. Detta ger en mycket bättre förutsättning för en lyckad behandling, säger Hanna
Finns det tillfällen då man bör undvika att skotta?
– Ja, om du har feber, lider av benskörhet eller har en allvarlig ryggskada. Även om du är nyopererad. Också gravida bör ta det mycket försiktigt.
– De kan ha lättare att sträcka sig pga. ett mer rörligt bäcken samt förskjuten gravitationsbelastning, menar hon.
För att klara ryggen under vintern krävs egentligen inga under- eller dunderkurer. Lite försiktighet och uppmjukning av kroppen innan du tar dig an snöskottningen i lugnt tempo enligt Hannas tips, ska nog fungera.
– I det hela tror jag att man kommer långt med det sunda förnuftet, lyssna på kroppen så ska det inte vara
någon större fara, säger legitimerad kiropraktor Hanna Brus
Text: Lars Rindeskär
Annonsbladet
Box 171
781 22 Borlänge 0243-921 00 annonsbladet.com
Dalabygden
2008-01-18
Bästa hjälpen för onda nackar
Hon har i stort sett samma utbildning som en vanlig läkare. Hanna Brus, Borlänge, är legitimerad kiropraktor och ställer diagnos för att ta reda på vilken behandling du behöver för din smärta.
Hanna Brus vill krossa myten om att hon bara är ”kotknackaren som kan knäcka till ryggen”.
– Själva justeringen av lederna är bara en liten del av det jag gör. Mitt arbete innefattar även sjukgymnastik och stretch, kostråd för att undvika övervikt eller få näringsbrist. Jag ger tips på hur man kan hålla sig naturligt rörlig i vardagen eller hur man ska sitta rätt på arbetsplatsen och mycket mer, förklarar Hanna.
Lång utbildning
– Jag har fem års medicinsk utbildning. Efter det tjänstgjorde jag ett år inom allmän hälså- och sjukvård innan jag fick kalla mig legitimerad kiropraktor, säger Hanna.
- Jag har i princip läst samma ämnen som en vanlig läkare och kan ställa diagnos på en patient för att bestämma vilken behandling som blir lämpligast. Som primärvårdgivare undersöker jag om den onda axeln beror på gallan eller om den smärtande ländryggen istället beror på någonting annat som jag måste skicka vidare för rätt behandling.
Onda nackar och axlar
Det är viktigt att kiropraktorn är legitimerad, vilket innebär att stå under socialstyrelsens tillsyn och att arbeta under de lagar som gäller för svensk hälso- och sjukvård.
Det verkar bli allt vanligare med onda nackar och axlar, har Hanna märkt.
– Det är alltid svårt att vara generell, men en bov i dramat är att vi inte längre rör oss naturligt i vardagen och då menar jag även barn. Om man rör sig är det ofta något konstruerat, men jag anser att gym inte alltid är den bästa träningen. Passa istället på att röra dig naturligt och varierande varje dag istället, uppmanar Hanna. Benskörhet är också något som ökar och kryper allt längre ner i åldrarna. Hanna berättar att det beror på att skelettet inte belastas på ett nödvändigt sätt för att bli starkt. Därför ska barnen hoppa hopprep hellre än sitta framför tv!
– Problemet med stress är jättestort idag och en tredjedel av Hannas patienter upplever sin tillvaro som stressig. Tyvärr gäller det också barn. Ofta leder det till att musklerna spänns, med smärta i kroppen som följd.
Hitta orsaken
Det första Hanna gör när hon träffar en ny patient är att hon försöker ställa diagnos för att hitta orsaken till problemet. Hanna berättar att det är som att lägga ett pussel, när hon ska försöka klura ut varför patienten har ont. Hon undersöker kroppen och ställer frågor om matvanor, hur patienten sover, om den alltid står och vilar på samma ben, hur mycket den rör på sig, hållningen och mycket mer.
– Jag vill alltid vara väldigt noga med den biten. En fördel jag har som egen företagare är att jag har möjligheten att ta den tid jag behöver på för varje patient och och själv bestämma hur lång tid det ska ta. Tillsammans med patienten gör jag upp en individuell rehabiliteringsplan vid pågående smärta eller en behandlingsplan i förebyggande syfte, berättar Hanna.
Vanliga Problem
Några problem som Hanna stöter på i sitt arbete är belastningsskador, idrottskador, värk och stelhet, nackspärr, huvudvärk, domningar, whiplashskador, axelproblematik, musarm med mera.
I vissa fall kan man få komma till Hanna på remiss.
– Det är så roligt med alla glada människor som är så tacksamma över att få komma till en specialist och bli hjälpta, säger Hanna.
Annars kostar det lite mer att gå till Hanna än till sin vaniga vårdcentral men är man med i ett LO-förbund kan man vid Folksam, mot uppvisande av kvitt, få ut ett schablonbelopp som i år är 820 kronor. Vissa arbetsgivare brukar också hjälpa till med friskvårdsbidrag eller dylikt.
– Dessutom är kostnaden för behandling relativt liten om jämför med vad det kostar att vara långvarigt sjuk, anser Hanna.
Hannas tips vid nack – och skulderbesvär
Text: Maria Karlsson
Nr 3 Årgång 63
Box 280
781 23 Borlänge